Det var året då min älskade Bosse dog.

  

Och året jag sällan log.

  

Det var året då jag flyttade hem.
    

Och året jag förlät Emma-tjockisen.

  

Det var året då jag trodde jag inte skrev.
     

Fast det ändå ett och annat alster blev.
       
  
Det var året jag en diagnos fick.
     

Och mest i kompressionsthights gick.
       

Det var året som delar av samlingarna rök.
    

   

Och året jag gjorde mitt första offentliga baddräktsförsök.
     

Det var året då jag på foton plötsligt såg äldre ut.

  
 
Och insåg att ungdomstiden sedan länge är slut.

 

Det var året då jag för träningsuppdateringar satte stopp.
 

   

Och istället bejakade min tacokropp.

     

Det var året då Astrid under semestern stack!

  
  
Men hon kom tillbaka, gode Gud tack!
     

Det var året jag ett fast jobb fick.

  
  
Och arbetet blev en rolig kick.
   
 

Det var året jag mest hängde med mina kära.
   
    
    
    

Men även fick slåss med dessa kvinns. Vilken ära!

    

Det var året som på många sätt gav ångest, trötthet och oro.

  

  
Kan 2017 bli bättre måntro?
     

  

Annonser