Svårigheten med fina kappor är att de nästan är omöjliga att hitta.
I en form som passar en kort och päronformad typ som Tant Emma, alltså!
Passar den i midjan sitter den som korvskinn över baken.

Och passar den över baken, då kan två Tant Emma rymmas där uppe.

Är den stiligt figursydd och svepande, ja då kan jag ge mig fasen på att den går till fotknölarna.

Det är trist och tröttsamt!

Även Tant Emma vill ju vara stilfullt varm på vintrarna!

Nu har jag dock hittat en kappa som passar något så när.

Ja! Jag ser ut som Lilla My!
Och ja! A-formen är inte klädsam på mig.
Men den är lite skoj! Håll med om detta.
Och så är den från typ 60-talet.

Så den får duga den här vintern.
Blott och bart!

20131223-162245.jpg

Annonser