maj 18, 2013
Ni kommer väl ihåg den vackra damen som jag brukar tjata om.
Hon som är orsaken till varför jag är en manisk samlare av Laurids Lönborgfugurer…
Nu har jag fått en underbar detaljstudie av henne. Den är så vacker att det nästan gör ont! (fast liksom gladont om ni förstår vad jag menar).
Sedan var det ju sorgsna ugglan…
Den var ensam först och sedan kom en tvilling för ett tag sedan.
Men är man för lika kan det vara svårt att dra jämt så tvillingen beslöt att byta hem med en annan uggla.
Och nu börjar en försiktig vänskap blomma på hyllan.
Så vi pustar ut och känner oss allmänt tillfreds med hur bra det blivit.
Ha en fin lördag allesammans!
Det ska vi ha.
Svara
