Allt jag vill är att få ha lite roligt!

Lucka nummer 5 – retrobloggarnas julkalender

När man inte pyntat har

och inte loppat på mången dar,

får man fundera och sucka:

– Vad tusan ska jag visa i min lucka?

Kan jag gräva fram en tomte röd?

Fyndad på loppis med sakletar-glöd?

Eller ska jag stressköpa en hyacint? 

Och sätta den i en retrokruka som pynt?

Ack julen en stressig period är.

Så jag får göra som så här …

Två små tomtetroll av retroslag,

får förgylla eran dag! 

 

Missa inte övriga luckor i retrobloggarnas julkalender. 

 

Bokstäver på väggen!

Nu har de äntligen kommit upp på väggen!

Bokstäverna jag köpte på Antikmässan i Katrinetorp när jag var i Skåneland i augusti.

De bildar ett nonsensord. Men vad gör väl det?

Livets bok är ju mest fylld av nonsens ändå.

   
 

Retrotygfynd!

Mina vänner!

I dag tror jag banne mig att jag gjort ett retrotygfynd.

  
För under 500 kronor fick jag:

Flera stora tygstycken som är designade av Maija Isola. 

Mönstret heter Pioni.

   
   

Ett stort tygstycke från Tampella som heter Herukka. 

   
 

Och ett oidentifierbart men urläcket tyg som ser ut så här.

   
 De här tygen kommer inte bli några hyllvärmare.

Snarare hamnar de på galgen i form av Orkanliaklänningar.

Det blir toppen det!

Fåglar och blad! 

Fåglar och blad består min klänning av. 

Och färgerna är för en gångs skull lite mjuka med dragning mot höst.

Känner mig lite som en blandning av lilla My och Mymlan i den a-formade modellen.

Vad tycks?

  

Inte mörk och inte grå.

Gräs till Astrid!

Det här är Astrid Rymmardotter.

  
Astrid är bra på många saker.

Att klösa på soffan tillexempel. 

Astrid gillar även att tugga på Tant Emmas växter.

  
Tant Emma blir orolig av Astrids växttuggande. Tänk om Astrid blir dålig i magen!

Men nu har Tant Emma löst det hela. Hon har köpt kattgräs till Astrid.

Och se här! Det verkar funka finfint.

Astrid har provtuggat på gräset.

   
   
Till och med Siri verkar nöjd.

 
Nu får Tant Emma hålla tummarna för att växterna ska få vara ifred. Men vis av erfarenheten så vet Tant Emma samtidigt att hon inte ska hoppas för mycket.

Ty katters vägar äro outgrundliga. Det har de alltid varit och kommer alltid vara. 

I evighet. 

Amen.

Att bära A-form…

när man själv ser ut som ett päron på deken kanske inte alltid är så lyckat.

Men det skiter jag högaktningsfullt i. Ty jag vill vara torr och varm i min tjusiga petrolblå regnkappa i retrostuk från Stutterheim.

   

 

Liten i lådan!

En liten hittade jag i går.

Instängd i en låda.

   

   

Undangömd på en hylla så ingen kunde se. 

Ensam, olekt och oälskad.

Dömd att för evigt titta ut på världen genom skyddande plast.

  
Vilken tur att jag kom förbi och hörde den lilles rop. 

Så jag tog med den hem och befriade den ur lådan.

Följde alla konstens regler.

  
Och nu flyger den lille fritt.

Högt, högt upp i luften.

Som bara små björnar kan.

  


%d bloggare gillar detta: